Skytteövning på polisutbildningen i Växjö. Foto: Jonas Ljungdahl.

I kritiska situationer fattar människor sällan medvetna beslut, utan agerar på reflex utifrån tidigare upplevelser. I en ny bok undersöker polisinspektören och instruktören Adrian Wigsten vikten av praktisk erfarenhet för att kunna fatta beslut om vapenanvändning under press.

Skytteövning på polisutbildningen i Växjö. Foto: Jonas Ljungdahl.

I kritiska situationer fattar människor sällan medvetna beslut, utan agerar på reflex utifrån tidigare upplevelser. I en ny bok undersöker polisinspektören och instruktören Adrian Wigsten vikten av praktisk erfarenhet för att kunna fatta beslut om vapenanvändning under press.

”Polis! Stanna! Visa händerna!” Adrian Wigsten, som den här kvällen varit i tjänst i drygt två år, jagar två huvförsedda män genom ett hyreshusområde i Stockholmsförorten Tensta. Männen är enligt uppgift beväpnade med pistoler och ska ha hotat en tredje man i en lägenhet. Nu flyr de därifrån och hörsammar inte uppmaningen om att stanna förrän ytterligare en polis dyker upp från andra hållet.

”Visa händerna! Ligg ner!” Männen tvekar. Plötsligt rör den ena av dem händerna mot byxlinningen. Adrian Wigsten har aldrig använt sitt vapen vid något ingripande tidigare. Nu avlossar han utan att tveka ett varningsskott och mannen kastar sig ner på marken.

Scenen är från boken Polisiärt beslutsfattande i kritiska situationer. I den analyserar Adrian Wigsten, i dag polisinspektör i Stockholm och instruktör i polisiär konflikthantering, sina egna erfarenheter som polis utifrån aktuell forskning om beslutsfattande. Han använder bland annat den så kallade dubbelprocessteorin som utgår från att människan har två kognitiva system för beslutsfattande: ett snabbt och intuitivt och ett långsamt och reflekterande.

Scenen i Tensta är ett typexempel på ett intuitivt beslut, konstaterar Adrian Wigsten i boken. Valet att använda tjänstevapnet gjordes automatiskt utan några medvetna tankeprocesser. Motsatsen, att resonera sig fram till ett noggrant övervägt beslut, hade varit alldeles för tidskrävande.

Adrian Wigsten går också igenom forskning av psykologen Gary Klein, som bland annat har studerat chefer i brandkåren. Gary Klein upptäckte att brandcheferna omedvetet följde en viss rutin när de anlände till en brand eller olycka: först noterade de situationen och vilken åtgärd som brukade vidtas i liknande fall, sedan bedömde de om det fanns några hinder för att åtgärden skulle fungera och var svaret nej så genomfördes den. Fanns det hinder så anpassades åtgärden eller byttes ut mot den näst vanligaste strategin. Målet var inte att hitta en optimal lösning utan en tillräckligt bra, mot bakgrund av tidigare liknande situationer.

Det här är också en beslutsmodell som praktiseras inom Polisen, enligt Adrian Wigsten, och som innehåller både medvetna och omedvetna processer. Den mänskliga hjärnan kan helt enkelt inte hantera komplexa och tidspressade situationer enbart med hjälp av medvetet tänkande. Därför är erfarenhet helt avgörande för att kunna fatta snabba, intuitiva och riktiga beslut i svåra situationer, slår Adrian Wigsten fast. När han avlossade varningsskottet i Tensta hade han aldrig varit med om något liknande i sin yrkesroll. Däremot hade han upplevt många snarlika situationer vid övningar under polisutbildningen och uppfattade därför automatiskt faran när den misstänkte mannens händer försvann ur sikte.

Att få öva praktiskt på många olika situationer under polisutbildningen är därför centralt för att öka polisers förmåga till beslutsfattande i kritiska lägen, enligt Adrian Wigsten, som vill lyfta fram de många dimensioner en svår beslutssituation har. Valet att använda tjänstevapnet är inte bara juridiskt utan också etiskt.

”Allt hänger på att de tränat rätt saker”

Adrian Wigsten.

Bättre samordning mellan polisutbildningarna och starkare koppling till utvecklingen i omvärlden. Adrian Wigsten efterfrågar förändringar för studenterna.

Som instruktör i polisiär konflikthantering ser Adrian Wigsten flera möjligheter att förbättra polisutbildningen utifrån slutsatserna i Polisiärt beslutsfattande i kritiska situationer. Under hans tid som lärare har det i hög grad hängt på den enskilde läraren att välja vilka scenarier studenterna ska öva på. Men det är inte rimligt med tanke på hur avgörande den praktiska erfarenheten är för de nya poliserna, menar han.
– Det är ju en enormt viktig fråga. När poliserna väl hamnar i de här situationerna i framtiden hänger allt på att de tränat på rätt saker. Det går att göra betydligt mer strukturerade och medvetna bedömningar än vad som görs i dag, säger Adrian Wigsten.

Inom Polismyndigheten finns gedigna faktaunderlag som skulle kunna ligga till grund för att styra vilka övningssituationer som ska ingå i utbildningen, påpekar han.
– Myndigheten tillvaratar och bearbetar mycket information om de tillfällen då poliser använder skjutvapen i skarp tjänst, men informationen används inte för utbildningsändamål i den utsträckning man skulle önska. Polismyndigheten genomför också omvärldsbevakning, som skulle kunna identifiera nya typsituationer som poliser behöver tränas inför. Jag tror det vore bra att knyta starkare band mellan dessa delar och utbildningsverksamheten.

Det krävs inte långvarig erfarenhet för att en ny polis ska kunna hantera en kritisk situation, enligt Adrian Wigsten. Viktigare är att erfarenheten är relevant, så att polisen känner igen situationen och snabbt kan fatta ett lämpligt beslut även under stark stress.

Adrian Wigsten tror också att forskning skulle kunna implementeras i polisutbildningen i högre grad.
– Min erfarenhet är att man inte använder forskning som en resurs i särskilt stor utsträckning. Ett skäl är att vi inte har en akademisk utbildning och inte är vana att vända oss till forskningen för att hitta svar. Det är något jag hoppas den här boken kan bidra till att förändra.

Emmeli Nilsson, frilansjornalist

The post Erfarenhet styr när polis använder vapen appeared first on Polistidningen.

Polisstudenter övar skytte på polisutbildningen i Växjö. Foto: Jonas Ljungdahl.

Polisutbildningarna i Umeå och Växjö blir av med utbildningsplatser, medan Södertörn och Borås får fler. Samtidigt ökar andelen distansplatser.

Polisstudenter övar skytte på polisutbildningen i Växjö. Foto: Jonas Ljungdahl.

Polisutbildningarna i Umeå och Växjö blir av med utbildningsplatser, medan Södertörn och Borås får fler. Samtidigt ökar andelen distansplatser.

Söktrycket är ojämnt fördelat över landets fem polisutbildningar. Södertörn, Borås och Malmö fyller sina platser, medan platser står tomma i Umeå och Växjö. Polismyndigheten har därför beslutat om en omfördelning. Det innebär att Umeå och Växjö får släppa knappt 50 platser vardera till Södertörn respektive Borås från och med höstterminen 2021.

– Vi ser att det är ett högt söktryck på vissa lärosäten och på det här sättet vill vi tillgodose de sökandes önskemål i syfte att fylla de 1 020 platser som finns totalt, säger Anders Henckel, tillförordnad gruppchef på Polisens grundutbildningssektion.

Redan i dag fyller samtliga lärosäten sina distansplatser och under nästa år kommer distansplatserna öka från dagens 194 till 336. Därmed blir var tredje plats på polisutbildningen en distansplats. För första gången kommer ett lärosäte erbjuda fler platser på distans än på campus när Umeå ökar från dagens 22 procent till 54 procent distansplatser.
– Det är en stor efterfrågan på distansplatser och vi ser också att det är en annan målgrupp som söker till distans. Det kan handla om familjesituationen eller att man har en lång resväg till lärosätet, säger Anders Henckel.

Är det lika bra kvalité på distansutbildningen? Blir en distansutbildad polis lika skicklig som en campusutbildad?
– Ja, de har exakt samma examinationskrav och enligt lärosätena har de två grupperna likvärdiga resultat på examinationerna. Jag kan tillägga att i det nya systemet gör distanseleverna alla praktiska moment på campus.

The post Utbildningsplatser flyttas mellan lärosätena appeared first on Polistidningen.

Större avstånd och skärmar ska minimera smittrisken när cykeltestet återupptas. Foto: Rekryteringsmyndigheten/Carl Åström.

Coronapandemin satte stopp för konditionstestet på cykel som sökande till polisutbildningen brukar göra. Men från och med den 9 november trampar man igång igen.

Större avstånd och skärmar ska minimera smittrisken när cykeltestet återupptas. Foto: Rekryteringsmyndigheten/Carl Åström.

Coronapandemin satte stopp för konditionstestet på cykel som sökande till polisutbildningen brukar göra. Men från och med den 9 november trampar man igång igen. 

För närvarande gör Rekryteringsmyndigheten en skattning av de sökandes fysiska arbetsförmåga i stället för att testa den på cykel, vilket Polistidningen har skrivit om tidigare. Fördelen är att smittrisken minimeras. Nackdelen är att man riskerar att överskatta förmågan, enligt myndigheten.

Nu har man landat i att det svettiga cykeltestet kan återinföras på ett tillräckligt säkert sätt om man vidtar vissa skyddsåtgärder. Det handlar bland annat om:

• Minst 1,5 meter mellan de sökande.
• Genomskinligt barriärskydd framför cyklar (permanent).
• Mobila skärmar mellan cyklar.
• Tillräcklig ventilation.

Cykeltestet drar igång igen den 9 november. Beslutet kan dock komma att omprövas ”vid en kraftig långvarig ökning av smittspridning som leder till lokala eller regionala restriktioner eller begränsningar”, enligt Rekryteringsmyndigheten.

Ett sms kommer att gå ut till sökande som ska göra provet från och med 9 november med en uppmaning om att ta med sig träningskläder.

The post Cykeltest till polisutbildningen återupptas appeared first on Polistidningen.

Styrketestet Isokai som används vid prövningen till polisutbildningen. Foto: Rekryteringsmyndigheten/Viktor Gårdsjö

Från psykologiska egenskaper till fysisk förmåga och medicinsk lämplighet. Nu gör Polismyndigheten en totalöversyn av den kravprofil som gäller för att antas till polisutbildningen.

Styrketestet Isokai som används vid prövningen till polisutbildningen. Foto: Rekryteringsmyndigheten/Viktor Gårdsjö

Från psykologiska egenskaper till fysisk förmåga och medicinsk lämplighet. Nu gör Polismyndigheten en totalöversyn av den kravprofil som gäller för att antas till polisutbildningen. 

Max Lutteman. Foto: Polisen.

Projektet, som startade efter sommaren, leds av polismästare Max Lutteman som är ansvarig för det nationella uppdraget att attrahera behålla medarbetare.
– Vi kommer att göra en väldigt bred översyn och involvera bland annat polisverksamheten, urvalsforskare, psykologer, kriminologer och arbetstagarorganisationer, till exempel Polisförbundet. Målbilden är att översynen ska vara klar till årsskiftet.

Det låter som kort om tid för ett så stort projekt. Klarar ni det?
– Målet är att översynen ska vara klar till årsskiftet. Utifrån resultatet av översynen kommer arbetet att fortsätta.
Är det något särskilt skäl till att ni drar igång den här översynen nu?
-Vi har precis utvecklat antagningsprocessen och som en del i det behöver vi se över kravprofilen för att antas till polisutbildningen. Kravprofilen som vi utgår ifrån i dag bygger på ett tio år gammalt underlag, så tillsammans med Rekryteringsmyndigheten har vi kommit fram till att det är dags att göra en översyn.

Max Lutteman vill inte ange några specifika delar av kravprofilen som kommer att ses över, utan ber att få återkomma i den frågan när översynen är klar.

The post Kravprofilen för polis ses över appeared first on Polistidningen.

Foto: Rekryteringsmyndigheten/Carl Åström.

Polistidningen skrev nyligen om att cykeltestet till polisutbildningen ska komma igång igen. Den här gången med nya säkerhetsrutiner som minskar risken för coronasmitta. Men det blir ingen återstart. Den ökade smittspridningen i samhället gör att Rekryteringsmyndigheten stoppar planerna.

Foto: Rekryteringsmyndigheten/Carl Åström.

Polistidningen skrev nyligen om att cykeltestet till polisutbildningen ska komma igång igen. Den här gången med nya säkerhetsrutiner som minskar risken för coronasmitta. Men det blir ingen återstart. Den ökade smittspridningen i samhället gör att Rekryteringsmyndigheten stoppar planerna.  

– Vi reviderar beslutet om att återaktivera cykeltestet och vi kommer att fortsätta med den skattning av de sökandes förmåga som har gjorts sedan den 25 mars, säger Marinette Nyh Radebo, kommunikationschef på Rekryteringsmyndigheten.

Varför reviderar ni ert beslut?
– På grund av den ökade smittspridningen i samhället. Även om vi har ett stort antal skyddsåtgärder införda så ser vi att vi inte ska återinföra testet som läget ser ut nu.

The post Ingen återstart för cykeltestet appeared first on Polistidningen.

Foto: Privat

Varbergspolisen Carl Svane har DO-anmält Polismyndigheten för att personer med NPF inte kan bli poliser.
– Det handlar inte om att de ska få något frikort, bara att de ska få en ärlig chans som alla andra, säger han.

Carl Svane har svårt att se hur antagningskriterierna inte kan vara diskriminerande. Foto: Privat

Varbergspolisen Carl Svane har DO-anmält Polismyndigheten för att personer med NPF inte kan bli poliser.
– Det handlar inte om att de ska få något frikort, bara att de ska få en ärlig chans som alla andra, säger han.

DO genomför i skrivande stund en tillsyn av Försvarsmakten avseende samma fråga. Även i deras kriterier för rekrytering sållas personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) bort per automatik. Ytterligare ett tillsynsärende, riktat mot Rekryteringsmyndigheten, är vilande i väntan på vad det ska ge för resultat.

Att Carl Svane valt att engagera sig i frågan har dels att göra med honom närstående personer, både privat och genom hans engagemang i föreningslivet, med polisdrömmar. Personer som också har diagnoser som adhd och add. Han säger också att han i jobbet känner flera utmärkta poliser som han tror har adhd eller add.
– Många som lever med det här har ju lärt sig att hantera det på ett väldigt bra sätt. Jag har flera gånger funderat över min egen situation då jag har flera karaktärsdrag för NPF, även om jag aldrig fått någon diagnos, säger han.

Försvarsmakten och Rekryteringsmyndigheten har, i de pågående ärendena, ombetts att svara på ett antal frågor som DO ställt. Försvarsmakten tillfrågas bland annat om deras uppfattning är att en person som någon gång har fått vissa NPF-diagnoser inte under några som helst förutsättningar kan vara kapabel att tjänstgöra. Och i så fall varför. Rekryteringsmyndigheten har fått frågor om vilka svarsalternativ en sökande får i samband med att den tillfrågas om NPF-diagnoser. DO undrar också om den sökande får möjlighet att besvara frågan ”utifrån sin individuella situation”.

Polisens egen motivering till varför personer med NPF-diagnoser sållas bort är bland annat att ”polisarbetet innebär många speciella och oförutsägbara situationer, i många olika miljöer, där det ställs höga krav på vilka beslut som ska fattas och hur man agerar. Poliser får därför inte ha medicinska hälsotillstånd eller sjukdomar som kan utlösas eller förvärras av arbetet.”

I höstas lyfte Sverigedemokraterna frågan i riksdagen om att öppna upp ansökan till polisutbildningen för personer med adhd. Inrikesminister Mikael Damberg svarade då att några sådana planer inte finns.

Carl Svane menar att adhd och add kan se ut på så många olika sätt.
– Jag har svårt att se att man kan komma till något annat beslut än att man måste revidera de här antagningskriterierna och att de är diskriminerande, säger han.

Läs intervjun från 2017 med ”Anders” som är polis med adhd här.

The post Polis DO-anmäler adhd-spärren appeared first on Polistidningen.

Nyligen DO-anmäldes Polisen för att myndigheten diskvalificerar sökande till polisutbildningen med neuropsykiatriska diagnoser. Nu ska Försvarsmakten betala ersättning till en sökande som har sorterats bort av samma skäl.

Nyligen DO-anmäldes Polisen för att myndigheten diskvalificerar sökande till polisutbildningen med neuropsykiatriska diagnoser. Nu ska Försvarsmakten betala ersättning till en sökande som har sorterats bort av samma skäl.

Försvarsmakten har samma regler som Polismyndigheten när det gäller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Den som har till exempel adhd eller Aspergers syndrom anses inte lämplig för militärtjänstgöring och går inte vidare till den individuella prövningen hos Rekryteringsmyndigheten.

I september förra året blev Försvarsmakten stämd av Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne för att ha nekat en person med Aspergers syndrom att börja grundläggande militär utbildning, GMU. På byråns hemsida kan man läsa att den berörda personen har varit aktiv i hemvärnet sedan 17-årsåldern och drömmer om ett yrkesliv inom Försvarsmakten. Han har sökt flera gånger men sorterats bort varje gång på grund av sin diagnos.

I stämningsansökan skrev Antidiskrimineringsbyrån att Aspergergs syndrom är en diagnos med en bred variation av symptom av olika grader. Eftersom diagnosen i sig ”…inte ger någon information om en enskild persons fysiska, psykiska eller kognitiva färdigheter så kan inte diagnosen användas för att avgöra vem som är lämplig att tjänstgöra inom Försvarsmakten”, står det i stämningsansökan. I stället bör det göras en individuell prövning. Antidiskrimineringsbyrån krävde att Försvarsmakten skulle betala 20.000 kronor i diskrimineringsersättning till den berörda personen.

Försvarsmakten svarade att man inte ansåg sig ha diskriminerat personen, men att man var beredd att betala den begärda summan om domstolen inte prövade diskrimineringsfrågan. Tingsrätten dömde ut ersättning utan att pröva om personen hade blivit diskriminerad.

Polistidningen frågade Försvarsmaktens jurist i målet varför myndigheten gick med på att betala 20.000 kronor till en person som man inte anser sig ha diskriminerat. Hon vill inte svara på det utan hänvisade till myndighetens pressavdelning. Polistidningen har ställt frågan till pressavdelningen men har inte fått någon återkoppling.

Melanie Gutman, jurist på Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne tycker att det är under all kritik att Försvarsmakten, en statlig myndighet, kringgår anmälarens rättigheter genom att betala för att slippa en prövning.
– Upprättelsen för den drabbade ligger ju inte bara i den ekonomiska ersättningen utan också i att få ett erkännande av att det som har hänt faktiskt utgjort diskriminering.

Hur tolkar du att Försvarsmakten väljer att betala i det här fallet?
– Det är ju mer kontrollerbart att avsluta målet genom att gå med på att betala än att få en sakprövning och en dom som eventuellt tvingar Försvarsmakten att ändra sin antagningsprocess.

Vad är er rekommendation till personer som har sökt polisutbildningen och sorterats bort på samma grund?
– Vi uppmuntrar aspirerande poliser som är i den här situationen att kontakta sin lokala antidiskrimineringsbyrå och att anmäla till DO för att fortsätta driva frågan och verka för en förändring.

Att den som anklagas för diskriminering kan betala för att slippa en prövning strider mot EU-rätten menar Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne. Och just den frågan ligger nu hos EU-domstolen efter att Högsta domstolen i Sverige begärt ett förhandsavgörande därifrån.

Vi har tidigare skrivit om att Varbergspolisen Carl Svane har DO-anmält Polismyndigheten för att personer med NPF inte kan bli poliser. DO utreder sedan tidigare en anmälan riktad mot Försvarsmakten och Rekryteringsmyndigheten som sköter antagningen till GMU. Enligt P4 Värmland pågår det ett internt arbete inom Försvarsmakten att revidera behörighetskraven när det gäller neuropsykiatriska diagnoser.

The post Diskad på grund av diagnos – får 20.000 appeared first on Polistidningen.

En student som drabbades av epilepsi under polisutbildningen har fått anställning som polis efter en långdragen tvist.

En student som drabbades av epilepsi under polisutbildningen har fått anställning som polis efter en långdragen tvist.

– Jag känner en väldig lättnad över att hela den här processen är över och att jag nu är anställd som polis, säger mannen som vill vara anonym.

Problemen började när han gick sista terminen på polisutbildningen och fick två epilepsianfall. Han informerade Polismyndigheten om anfallen, och när bara tre dagar återstod av utbildningen blev han avstängd på grund av misstänkt epilepsi. En direkt effekt var att han missade examensceremonin.
– Det var ju väldigt tråkigt så klart. Jag hade sett fram emot den något otroligt och det är inget jag kan få tillbaka.

Efter avstängningen hamnade mannen i ett slags limbo. Han hade ett utbildningsbevis från lärosätet som sade att han hade fullgjort alla kurser med godkänt resultat. Samtidigt hävdade Polismyndigheten att han var avstängd från utbildningen och inte hade gått klart den. Därmed kunde han inte heller anställas som polis. I stället fick han en timanställning som civil utredare i polisområdet där han hade gjort aspiranten.

Han tog hjälp av Polisförbundets jurist för att driva frågan i Polisens personalansvarsnämnd, Pan, vilket Polistidningen har skrivit om tidigare. Två överklaganden och nio månader senare fick han rätt mot myndigheten. Enligt Pan fanns det ingen grund för att skilja honom från utbildningen på grund av epilepsi, eftersom han redan hade klarat alla moment.

Sedan dröjde det ytterligare några månader, till november 2020, innan han fick besked från HR på nationell nivå att myndigheten ansåg att han hade klarat polisutbildningen. Han fick också veta att han kunde anställas som polis med vissa begränsningar utifrån epilepsin. Yttre tjänst var inte aktuellt, men inget hindrade att han verkade som polis med funktion som utredare.

Nu har du fått polistiteln efter lång kamp. Men ska man vara polis om man inte kan köra radiobil och bära tjänstevapen?
– Jag har fått beslut från polisområdeschefen att jag är godkänd för att bära vapen, så det är inget problem. Men det stämmer att jag inte får köra utryckningsfordon eftersom det räknas som yrkestrafik. Samtidigt finns det så mycket annat man kan göra inom polisyrket. Det behövs folk överallt.

Polistidningen har sökt Polismyndigheten för att få en kommentar kring myndighetens agerande i fallet och varför man landade i att mannen skulle anställas som polis trots diagnosen. Men myndighetens nationella mediecenter svarar att man inte vill uttala sig av hänsyn till den berörda polisens personliga integritet.

The post Får bli polis trots epilepsi appeared first on Polistidningen.

Foto: Per Hagström.

Polisstudenten stängdes av för att hon förlorat sin säkerhetsklass. Facket överklagade och menade att hennes utländska bakgrund kan ha spelat in. Nu står det klart att hon inte får komma tillbaka till skolan.

Foto: Per Hagström.

Polisstudenten stängdes av för att hon förlorat sin säkerhetsklass. Facket överklagade och menade att hennes utländska bakgrund kan ha spelat in. Nu står det klart att hon inte får komma tillbaka till skolan.

I höstas när studenten var klar med aspiranten fick hon beskedet att hon inte får fortsätta polisutbildningen. Anledningen var ett beslut från Polismyndigheten att hon inte kan vara placerad i säkerhetsklass.

Polisförbundet överklagade till personalansvarsnämnden, Pan, vilket vi skrivit om tidigare. Förbundet menade att bara för att man förlorar sin säkerhetsklass innebär det inte per automatik att man kan förlora sin utbildningsplats. Det är i stället de faktiska omständigheterna som ska avgöra. Varken facket eller studenten säger att de vet varför hon blev av med säkerhetsklassningen.
Man menade också att det som var kvar av utbildningen, att skriva en akademisk promemoria, inte var något säkerhetshotande.
Dessutom menade förbundet att avstängningen skulle kunna grunda sig på att studenten har annan etnisk bakgrund än svensk, och skulle kunna vara etnisk diskriminering. Hon bär exempelvis huvudduk.

Myndigheten menar å sin sida att skälen till att studenten inte kan vara placerad i säkerhetsklass är sekretessbelagda. Man anser vidare att det förhållandet att en person inte bedöms vara pålitlig ur säkerhetssynpunkt är tillräckligt för att stänga av. Myndigheten menar också att det inte finns några belägg för att hon skulle ha diskriminerats.

Pan avslår fackets överklagan eftersom studenten inte längre uppfyller kravet om säkerhetsklass och därför är ”olämplig för fortsatt utbildning”. Man menar också att det inte finns något som tyder på att hon skulle ha diskriminerats.

Polismyndigheten vill inte kommentera ärendet vidare, utan hänvisar till beslutet som refereras ovan.

Polisförbundets jurist Jonas Wiberg:
– Det är anmärkningsvärt att de inte vill berätta vad som läggs henne till last, mer än att hon inte är i säkerhetsklass.

Är det inte tillräckligt att veta att hon förlorat säkerhetsklassningen?
– Nej, det är det inte. Vi vill veta varför. Sekretesslagstiftningen står inte över rätten till en rättvis prövning enligt Europakonventionen, säger han.

Ni menade att avstängningen skulle kunna vara etnisk diskriminering. Det är allvarligt, hur går ni vidare med det?
– Med anledning av Pans beslut är den frågan inte längre aktuell.

Polisförbundets ledamot i Pan, Tomas Stjernfeldt, var skiljaktig i nämndens beslut om avstängningen. Beslutet kan inte överklagas.

The post Pan: Inget som tyder på etnisk diskriminering appeared first on Polistidningen.