Rikspolisstyrelsen har nyligen tecknat ett sexårigt hyresavtal gällande 42 000 kvadratmeter i Sörentorp, där Polishögskolan i Solna huserar allt sedan 1970-talets början.

”Rikspolisstyrelsen har i samband med att hyresavtalet tecknades fattat ett strategiskt inriktningsbeslut om att lokalerna i Sörentorp är en långsiktig och väl etablerad enhet som ska ingå i det totala framtida lokalbehovet för Rikspolisstyrelsen” uppger företaget Niam i pressmeddelandet, där kontraktet med RPS tillkännages.

”Parterna ska gemensamt fortsätta arbeta med att utreda framtida etableringar, utvecklings- och expansionsmöjligheter för Rikspolisstyrelsens verksamhet på området. Niam har i dagsläget byggrätter motsvarande ca 24 000 kvadratmeterpå Sörentorp” skriver Niam vidare.

Fastigheterna på Sörentorp förvaltas av Newsec Asset Management.  De har, i samarbete med Niam, förhandlat fram det nya avtalet med Rikspolisstyrelsen.

De polisstudenter som ska göra aspiranten nästa vår anställs inte av den polismyndighet de praktiserar i, utan av RPS. Förändringen kan i förlängningen innebära ökad rörlighet mellan Sveriges polismyndigheter.

De polisstudenter som ska göra aspiranten nästa vår anställs inte av den polismyndighet de praktiserar i, utan av RPS. Förändringen kan i förlängningen innebära ökad rörlighet mellan Sveriges polismyndigheter.

Senast den 2 maj ska de som nu går tredje terminen på polisutbildningen ha lämnat sina önskemål om var de vill göra sin aspiranttjänstgöring. Redan någon vecka senare kommer studenterna att få ett preliminärt besked om var de ska göra sin praktik, berättar Rafael Kiersz på RPS, som håller i placeringarna.
- Vi följer studenternas önskemål så långt det går. Men är det för många som har samma förstahandsval avgör lotten. Hur man än gör kan man aldrig tillgodose allas önskemål, säger han till Polistidningen.

Att aspiranterna ska vara anställda av RPS, men samtidigt vara ute i verksamheten hos en självstyrande myndighet väcker en rad frågor.

Vem har exempelvis arbetsmiljöansvaret?
- Vi har en grupp som håller på att se över de bitarna just nu.
Hur rekryteringen efter tiden som aspirant ska gå till är heller inte fastslaget. Rafael Kiersz pekar på tre möjliga system:

1. Att  myndigheterna i första hand anställer de aspiranter de haft placerade hos sig.
2. Att myndigheterna öppnar för alla nyutbildade poliser i hela Sverige att söka.
3. Att myndigheterna öppnar för alla poliser i hela Sverige att söka.

Så länge polissverige består av självständiga myndigheter kan tillvägagångssättet variera, men RPS håller på att ta fram riktlinjer för det hela. Om alternativ tre införs innebär det en ökad möjlighet till rörlighet polismyndigheter emellan.
-Visserligen har man som polis redan nu rätt att söka polistjänster i andra myndigheter. Är det en utlyst tjänst så ska skicklighet och förtjänst avgöra, inget annat. Men om någon står på sig, så drar myndigheten ofta in tjänsten, eftersom de inte har råd att anställa någon utifrån, säger Rafael Kiersz.

Foto: Tomas Ohlsson

- På flertalet brott följer inte straff. Det är en realitet man får förhålla sig till som polis, säger Gunno Gunnmo i en stor intervju.

Foto: Tomas Ohlsson

Under parollen ”15 000 NU!” for Gunno Gunnmo land och rike runt och ledde väckelseliknande fackmöten i slutet på 1980-talet.
Nu är han pensionerad från polisen, men det hindrar inte att han fortsätter att vara en passionerad röst i polisdebatten.

Ordvalet debatt är mitt. För Gunno Gunnmo tycker inte att det är rätt beteckning på innehållet i den ström av artiklar, inslag och kommentarer om polisens arbete som flödar i så gott som samtliga medier.
- Nu står det bara en massa om hur dåligt man anser att polisen fungerar och hur dåliga resultat man når, men det är inte någon som sätter in de frågorna i ett större sammanhang, säger han.
- Vi har en polis som man anser inte är tillräckligt effektiv. Samtidigt är fängelserna överfulla och domstolarna kämpar med sina balanser.
Om polisen skulle klara ut dubbelt så många brott – då skulle domstolarna ha ännu mer att hantera. Hur effektiv vill man egentligen att polisen ska vara? undrar han.

Synen på brottsoffers upprättelse är också problematisk, anser Gunno Gunnmo. Han menar att det måste gå att uppnå någon form av upprättelse även när gärningsmannen inte döms för just det specifika brottet. För varken polisen eller det övriga rättsväsendet mäktar med att driva varje enskilt ärende om stöld, skadegörelse eller bedrägeri till sin spets. Därför blir det snett om varje nedlagd utredning ses som ett polisiärt misslyckande, även när det är en rimlig prioritering, resonerar han.
- Det blir en förljugen diskussion. Faktum är att på flertalet brott följer inte straff. Det är en realitet man får förhålla sig till som polis. Det gäller att få den som anmäler att känna att man ändå bryr sig.

Vi sågs första gången på Linnéuniversitetet i Växjö i november, när Gunno Gunnmo höll en föreläsning utifrån sina erfarenheter från över fyra årtionden inom polisen.

Nu träffas vi på Polisförbundets kansli, där ett inramat porträtt av honom pryder en av väggarna, tillsammans med bilder av de 14 andra män som hållit i ordförandeklubban innan Lena Nitz.

1966, när Gunno Gunnmo värvades till polisen, var det ont om kvalificerade sökande, enligt en artikel i Polistidningen från det året. Nu, vid den pågående ansökningsomgången, konkurrerar 25 sökande om varje plats.
Gunno Gunnmo tycker inte att polisen är bäst lämpad att sköta den gallringen. Han skulle helst se att urvalet skedde bland sökande som högskoleutbildats utanför polisväsendet.
- Då kan man rekrytera dem man behöver vid det tillfället. Det finns ju ingen anledning att anställa en brottare om det man behöver är en hacker.

Men helst vill Gunno Gunnmo föra upp debatten till en betydligt högre nivå än så. En tresidig tidningsartikel har sina begräsningar och jag tvivlar på att ens det dubbla skulle räcka för att ge en helt rättvisande bild av hans funderingar. Kärnfrågan är, enligt Gunno Gunnmo, varför folk begår brott.
- Kriminaliteten är ett samhällsproblem, men det är väldigt lätt – och politiskt bekvämt – att se den som polisens problem, säger han.
Fokuset i debatten borde enligt hans sätt att se vara samhällets ökande klyftor, segregation och utanförskap.
- Enda sättet att varaktigt bryta brottskurvan är att minska rekryteringen till kriminella grupper. Deras rekryteringsbas är tio­‑ tolvåriga pojkar i områden som präglas av ett stort utanförskap. De ligger utanför polisens ansvarsområde.
- Debattörer, poliser och politiker – hela den samhällsbärande gruppen – kommer från en socialt och ekonomiskt priviligierad medelklass. De har inga förutsättningar att förstå de här grupperna, sa Gunno Gunnmo vid föreläsningen i Växjö.

Själv har han ägnat mycket av sin tid de senaste åren åt att sätta sig in i romernas situation, som biträdande ordförande i delegationen för romska frågor. Nu arbetar han halvtid som sakkunnig i arbetet med en vitbok, en skrift som ska ge en bild av de övergrepp och särbehandlande åtgärder mot romer som ägt rum under 1900-talet.
Enligt Gunno Gunnmo är ett grundproblem när det gäller utanförskap det kommunala självstyret. Han utrycker stor frustration över att kommuner ”kommer undan med” att stora kullar av unga går ut skolan utan fullständiga betyg och hänger på stan i brist på fritidsgårdar.
- Om vi nu måste göra polisen till en enda organisation kanske vi borde diskutera om vi även skulle ha en organisation för hela landet, för att verkligen bekämpa och motverka utanförskapet.
- Är det rimligt att vi har en stat som inte har styrning över sitt territorium? frågade han retoriskt vid Växjöföreläsningen.

Dagen före intervjun lanseras nätmagasinet Paragraf, som tar upp kriminal- och rättsfrågor ur ett tydligt underdogperspektiv. Redaktionen bakom satsningen förklarar att de ”är väldigt trötta på att bara läsa polisens versioner av vad som har hänt”. Till tidningens krönikörer hör Gunno Gunnmo.
En av premiärartiklarna är en intervju med Jonas Bergdahl, som är Europapresident för MC-klubben Mongols. Han berättar bland annat att klubben täcker medlemmarna ekonomiskt om de hamnar i fängelse. Detta även om de dömts för bankrån eller mord.

Gunno Gunnmo är medveten om att folk tycker att det är ”pikant” att han väljer att publicera sina krönikor i de här sammanhangen. Men han anser att det är viktigt att polisen tar alla chanser att diskutera sitt arbete, oavsett forum. Han framhåller också att Paragrafredaktionen deklarerat att de tar avstånd från brott.
- Om de har en läsekrets som även innefattar kriminella, så har inte jag något emot att de får ta del av mina tankar, säger han.

Eva Schoultz

Gunno Gunnmo
om en enda polismyndighet:

2003: ”Ännu ett utspel från RPS.” 
Repliken saxad ur en SvD-artikel om att han lämnade uppdraget som länspolismästare i Stockholm. Detta på grund av en schism med dåvarande rikspolischefen Sten Heckscher.

NU: ”Vad man gör är att ge en enda person en mycket stark ställning. Men organisationen är inte nyckelfrågan. Det är i vilken utsträckning man skapar förutsättningar för den enskilde polisen att utföra sitt jobb och i vilken utsträckning man har ett styrsystem som lyssnar på individen.”

De som går tredje terminen på polisutbildningen väntar spänt på besked om var de ska göra aspiranten. I en artikel i senaste Polistidningen uppgav Rafael Kiersz på RPS att studenterna vid det här laget skulle ha fått sina placeringar, men än är inte fördelningen helt klar.
- Jag räknar med att kunna ge ett besked på fredag, säger
han till Polistidningen.
Rafael Kiersz berättar också att en överväldigande majoritet kommer
att få sitt förstahandsval.

I fredags blev Rafael Kiersz på RPS klar med aspirantplaceringarna för de studenter som nu går tredje terminen på polisutbildningen.

Ännu har han dock inte fått klartecken att ge besked om utfallet till studenterna.

När blir det klart?
- Det kan jag tyvärr inte svara på, säger Rafael Kiersz till Polistidningen.

Nu är aspirantplaceringarna klara för studenterna som går tredje terminen på polisutbildningen.

Alla 360 studenterna har fått en placering och 321 av dem har fått sitt förstahandsval.
- Det motsvarar drygt 89 procent, vilket är en helt fantastisk siffra, säger Rafael Kiersz på RPS, som håller i placeringarna.

18 studenter har fått sitt andrahandsval, sex sitt tredjehandsval och fyra sitt fjärdehandsval, berättar han.
Elva studenter – cirka tre procent, har placerats på myndigheter som de inte valt.
- Men då har vi försökt placera dem så nära någon myndighet de valt som möjligt, säger Rafael Kiersz.

Stockholm brukar ha ett väldigt söktryck, men den här gången var det färre som sökte till huvudstaden i första hand än det finns platser.

38 år var den äldste som antogs till polisutbildningen med start hösten 2008. Detta enligt studien ”Vilka sökande antas till och påbörjar polisutbildningen?” som släpptes i september.

38 år var den äldste som antogs till polisutbildningen med start hösten 2008. Detta enligt studien ”Vilka sökande antas till och påbörjar polisutbildningen?” som släpptes i september.

I rapporten jämförs kön, ålder och bakgrund bland dem som genomgick testerna på Pliktverket med dem som sedan kom in på utbildningen. Dessutom sätts de i relation till fördelningen i jämförbara delar av befolkningen.

33 procent av de som började på skolan var kvinnor och 8 procent hade utländsk bakgrund, enligt rapporten. Noteras kan att kvinnor med längre eftergymnasial utbildning verkar vara mindre benägna att tacka ja till en plats på polisutbildningen än övriga.

De som hade barn antogs i större utsträckning än de som inte hade barn. ”Jämförs kvinnor och män med barn är det dock noterbart att det endast är männen som antas i större utsträckning” står det i rapporten.
De som var släkt med, eller umgicks med poliser eller polisstudenter, tycks enligt studien ha haft en viss fördel av det.

I slutet lyfter rapportförfattaren Stefan Annell upp en rad frågetecken kring om, när och i så fall hur grupptillhörighet, som exempelvis kön eller län, ska beaktas i antagningsprocessen, jämfört med egenskaper på individnivå.

Rapporten kan laddas ner på www.rekryteringsmyndigheten.se

Stämningsprocessen med fyra unga män som anser sig diskriminerade när de nekades plats på polisutbildningen går vidare, enligt en färsk dom från Stockholms Tingsrätt.

Rikspolisstyrelsen menade att händelserna var preskriberade och fick rätt – när det gäller den huvudsakliga antagningen.  Men enligt tingsrätten gör tiden för antagningen av reserver, i början av 2010, att männens stämningsansökningar fortfarande kan prövas i den delen.

Det dröjer dock till 20 november innan domarna om preskriptionens vara eller inte vara har vunnit laga kraft.

Polisens grundutbildning ska utvecklas, men någon egentlig högskoleutbildning vill inte regeringen ha. Däremot vill man att fler ska kunna utföra uppgifter som i dag kräver polismans befogenhet. Fler ska kunna utföra uppgifter som i dag bara får skötas av poliser. Det är kontentan av ett uppdrag som regeringen 13 december lämnar till Rikspolisstyrelsen för snabbutredning.

Senast den 28 februari ska behovet av utökade befogenheter för civilanställda vara analyserat och redovisas till regeringen.

Senast 31 december 2013 ska RPS redovisa uppdraget när det gäller grundutbildningen.

Polisförbundet ser regeringens vägval i utbildningsfrågan som ett bakslag.
– Återigen visar regeringen att man inte inser vikten av en välutbildad poliskår. Att svensk polis har samma kunskapsgrund och kompetens som poliser i våra grannländer är nödvändigt. Regeringens urvattnade förslag är inte att ta ansvar för framtidens brottsbekämpning, säger ordföranden Lena Nitz.

När det gäller Rikspolisstyrelsens andra uppdrag betonar förbundet att man välkomnar att specialister breddar kompetensen inom polisen.
”Men vi anser att det är viktigt att hålla isär begreppen polis och specialist. En polis har genom sin yrkesroll en större flexibilitet att
användas i polisorganisationens kärnverksamhet och kan genom sin kompetens och utbildning användas i båda inre och yttre tjänst” skriver förbundet i en kommentar på hemsidan.

Polisutbildningen ska förändras. Exakt hur är inte klart, men mycket talar för att det bland annat skapas en påbyggnadsutbildning för akademiker.

Polisutbildningen ska förändras. Exakt hur är inte klart, men mycket talar för att det bland annat skapas en påbyggnadsutbildning för akademiker.

På Lucia kom beskedet från regeringen: Det blir ingen högskoleutbildning för poliser.

- Vi vill inte ha en utveckling där utbildningen blir allt mer teoretiserad, för det är viktigt att arbetsuppgifterna kan fullföljas på ett bra sätt i praktiken också, sade justitieminister Beatrice Ask (M) till Ekot.

I stället fick Rikspolisstyrelsen i uppgift att utveckla utbildningen till polis.

Som ett led i detta ska RPS redan i slutet av februari ”redovisa behovet” av att civilanställda får utföra uppgifter som i dag bara får utföras av poliser. Tanken är att sedan skapa en påbyggnadsutbildning, som ger civila utredare utökade befogenheter, berättar riksdagsmannen Krister Hammarbergh (M).

Hur lång påbyggnadsutbildningen bör vara och vilka befogenheter som kan vara aktuella hör till det som Rikspolisstyrelsen ser över, säger han till Polistidningen.

Kan det även gälla våldsanvändning?
- Inte i första hand. Det kan till exempel handla om rätten för den civile utredaren att få öppna en dator, utan att ha en polisman som står och tittar över axeln.

RPS fick även i uppdrag att ”skyndsamt” avveckla grundutbildningen vid Polishögskolan i Sörentorp. Den ska ersättas med en uppdragsutbildning vid en högskola i eller nära Stockholmsregionen, enligt samma upplägg som polisutbildningarna i Växjö och Umeå.

När det gäller grundutbildningen ska RPS redovisa resultaten senast vid årsskiftet, enligt regeringsbeslutet.

Eva Schoultz

”Viktigt att hålla isär begreppen”

… sade Polisförbundets ordförande Lena Nitz, när regeringsbesluten offentliggjordes i december. Läs mer här.

Tycker att det blivit märkligt tyst från förbundet rörande polislegitimation/högskoleutbildningen för poliser.

Man blir dessutom betänksam när rektorn för polisskolan i Stockholm berättar om långt gångna planer om att starta en lightutbildning för vissa specialister inom polisen som kan ha ett behov av att kunna verka som poliser vid vissa tillfällen. En utbildning under ett år på halvfart för medarbetare inom polisen.

Så om man inte kommer in till polisutbildningen kan man försöka komma in bakvägen genom att bli anställd vid en myndighet och därefter gå en polisutbildning light för specialister för att på så sätt komma in och bli polis. Utan att genomgå tester och andra prov som andra sökande får göra.

Samma rektor pratade även om den framtida utbildningen för poliser med två spår.
En för poliser som åkte i bilarna och en för de som skulle bli utredare.
Bara ordvalet och värderingen i detta gör att man blir förbannad på riktigt.
De som åker i bilarna gör ett fantastiskt jobb och är mycket kompetenta på alla sätt och vis.

Förstår man inte detta som rektor på en polisskola så är man ute på djupt vatten.
Och är man ute på djupt vatten så ska munnen vara stängd annars så riskerar man att drunkna.

Kjell Borgström
Huvudskyddsombud
Polisförbundet Halland

Foto: Johan Svanestrand

Visst har han varit lite väl osmidig några gånger.  Och visst skulle han ha gjort saker annorlunda i dag. Men ändå – polisforskaren Stefan Holgersson står på sig. Även Polisen måste kunna ta kritik.   

Foto: Johan Svanestrand

Visst har han varit lite väl osmidig några gånger.  Och visst skulle han ha gjort saker annorlunda i dag. Men ändå – polisforskaren Stefan Holgersson står på sig. Även Polisen måste kunna ta kritik. 

Stefan Holgersson väntar i sin guldfärgade Volkswagen vid Norrköpings tågstation, hälsar glatt och kör sen tvärs genom stan för att kunna visa upp Norrköpings finaste kvarter fotledes på tillbakavägen. Stämningen är uppsluppen redan i bilen. Kanske för att det är sol, kanske för att han är nygift, kanske för att de kalla vindarna från polisledingen tycks ha mojnat för den här gången. Vi pratar om hans husköp i barndomsbyn Åby, om omöjlig tågpendling till jobbet i Botkyrka och om sympatiska kolleger med humor.

Stefan holgersson

Ålder: 46 år.

Familj: Gifte sig i september.

Bor: I hus i barndoms-byn Åby en mil norr om Norrköping.

Yrke: Halvtid som polisinspektör i Botkyrka, halvtid som forskare i Linköping.

Fritid: Spelar keyboard, gitarr, eltrummor. Tränar en timme per dag, är mycket i skogen, orienterar, dyker. Går upp klockan fem på morgonen och börjar jobba. ”Min fru tycker att jag är enerverande.”

Karriär: Utbildad systemvetare och polis. Har arbetat som datakonsult i drygt tio år och som polis sedan 1994. Började forska 1998 och disputerade 2005 med avhandlingen Yrke: Polis, som nu används som kurslitteratur på Polishögskolan.

Har bland annat lagt fram rapporter om polisens bekämpning av narkotika och kriminella gäng, och om vad uniformerad polis gör på jobbet.

Aktuell: Utreder bland annat polisens trafiksäkerhetsarbete på uppdrag av RPS. Fick Civilkuragepriset av Polisförbundets chefsföreningar i höstas för sina vetenskapliga fakta och ”besvärande synpunkter”.

Om sina uttalanden i media: Även mina citat presenterats i fel sammanhang ibland. Det är synd, för jag är trött på att förmedla en negativ bild av polisen.

Foto: Johan Svanestrand

Om grodan på sin ryggsäck: ”På jobbet säger de att jag är som en sån där groda på Gröna Lund som man slår på, kommer upp lika positiv hela tiden.”

Efter lite trixande vid en parkeringsautomat i ett villakvarter är vi igång, halkar oss fram på en lerig gångväg, hinner knappt ta två steg innan Stefan Holgersson börjar berätta. Att han är utbildad systemvetare, programmerad på att se förbättringsbehov, att han uppmuntrades fortsätta i samma anda på Polisutbildningen och att han sedan tog tag i det han mötte som aspirant. Och att det blev en kulturkrock.

– Jag fick stöd av studierektorn och fick direkt träffa högsta ledningen och framföra mina synpunkter. Men organisationens lyhördhet för kritik var mycket av en illusion.

Det var 90-talets mitt och plötsligt gick det upp för Stefan Holgersson att hans kritiska tänkande om arbetssätt och datasystem inte uppskattades. Han granskade kostnaden för ett datasystem på uppdrag av RPS när han plötsligt uppmanades att sluta, eftersom Stockholmspolisen misstyckte. ”För du vill säkert bli klar med din examen?” Han föreläste på konferenser som inbjuden gäst och märkte hur han motarbetades av chefer som inte gillade hans ärlighet.

– Jag var fostrad i att försöka förbättra en organisation, jag förstod inte att det inte var samma grej inom polisen. Men nu gick det upp för mig att det var en omogen organisation som inte såg kritik som en möjlighet, utan som ett hot. Det var en förvåning, säger Stefan Holgersson, som så här i efterhand menar att han kom in för tidigt i organisationen. Fick en uppmuntran och ett stöd som inte var bra för honom – då.

– Jag fick inte någon handledning i hur jag skulle göra, utan fick snarare höra Stå på dig! Jag har nog uttryckt mig klantigt och varit lite väl rak ibland. I dag har jag mognat och fått större förståelse, säger han.

Efter bara några år som polis lyckades Linköpings universitet övertala Stefan Holgersson att börja forska, och sedan dess har han fått flera utredningsuppdrag av Polisen. En del av hans rapporter har tagits emot positivt, andra har väckt stor irritation. Själv upplever Stefan Holgersson att han isolerades av polisledningen när han skrev sin doktorsavhandling, som bland annat innebar att han kuskade landet runt med tält för att studera läget på olika stationer. Uppdragen och ledningens intresse att lyssna försvann. När avhandlingen väl publicerades 2005 – och visade organisationens negativa påverkan på sin egen personal – övergick det hela i trakasserier, berättar han. Det handlar om utlovade forskningspengar som försvann och om utebliven månadslön. Om ifrågasatta övertidstimmar och om lönepåslag långt under kollegernas. Kanske kan några händelser förklaras med slarv, resonerar Stefan Holgersson. Kanske inte.

– Vissa saker vet jag inte om de var misstag eller trakasserier. Vissa saker väljer jag att tolka som misstag eftersom jag är så godtrogen, säger han och tillägger:

– Men en del saker var helt enkelt aktiva sätt att jävlas på.

Ändå verkar han inte alls bitter. Snarare nästan pojkaktigt bekymmerslös. Trots att han ägnar motsvarande en arbetsdag i veckan åt att prata med journalister gör han inga försök att censurera sig själv. Inte ens när han berättar om de upplevda trakasserierna hörs en hård eller besviken ton. Hur är det möjligt?

– Jag har inte känt agg mot cheferna, så det har inte genererat negativ energi. Motgångarna har nästan fått motsatt effekt på mig. Jag har mer känt att Oj vad intressant att det blev den här reaktionen.

Har det aldrig varit tungt att gå till jobbet? Inte ens när det ven som värst?

– Nej, inte alls, jag har inte de anlagen, säger Stefan Holgersson och skrattar.

Men så förklarar han:

– Jag jobbar ju längt ner i organisationen och har aldrig haft problem med kolleger eller mina närmaste chefer. De ser ju att jag är positiv och brinner för yrket. Och den högsta chefen i länet träffar man ju aldrig.

Senare, på stans mest populära fik, berättar han om den förändring han skulle vilja se inom Polisen. En längre utbildning med djup och mer praktik, en organisation där man kan säga att något är dåligt utan att göra chefen ”sur i fem år”. Precis som på en fotbollsmatch måste man kunna säga: Men passa då!

– Polisen är långt ifrån den lärande organisation man vill vara. Mitt intresse är inte att svartmåla Polisen, men samtidigt har man problem med öppenheten. Jag vet inte varför, det är invant att det ska vara så.

När Stefan Holgersson får den oundvikliga frågan, om han aldrig funderat på att sluta, tvekar han för första gången under vårt tre timmar långa möte. Och för första gången går det inte att avgöra om han verkligen talar sanning. Nej, han har aldrig funderat på att sluta som polis. Men han har funderat på att sluta engagera sig i Polisens utveckling, lyder svaret.

– Förut fick jag ny energi när det blev strul. Nu blir jag mer trött, säger han.

Några dagar senare visar det sig att han ändå sökt jobbet som regionpolischef i den nya polismyndigheten. Han gick inte vidare, men hur kommer det sig att han sökte?

– Jag vill gärna göra vad jag kan för att bidra till organisationens utveckling. Det är lätt att anklagas för att stå vid sidan av och tycka hur saker ska fungera, men jag har aldrig valt att ha det så. Jag vill hjälpa till aktivt.

Foto: Johan Svanestrand.

Sammanhållningen utmärker polisutbildningen i Umeå, enligt studenterna. Ändå är avståndet mellan lektionssalarna ibland flera kilometer – och svårt att bemästra med cykel på snötäckta vägar.

Övning pågår. Två studenter tar hand om en överförfriskad man, figuranten Oscar From. Foto: Johan Svanestrand.

Den täta sammanhållningen utmärker polisutbildningen i Umeå, enligt studenterna. Ändå är avståndet mellan lektionssalarna ibland flera kilometer – och inte helt lätt att bemästra med cykel på snötäckta vägar. För den som har en kvart på sig gäller det att trampa fort.

Det är lugnt i polisutbildningens lokaler på Umestan så här en vanlig tisdagsförmiddag. Fem studenter diskuterar katastrofmedicin i ett mötesrum inför en övning på Sandö med ambulans- och brandpersonal, i ett annat pratar två med varandra bakom halvt nedfällda träpersienner. Termosar och lunchlådor sticker upp bland laptops och anteckningsblock och vinterjackor hänger som tjocka fällar över stolsryggarna. En lärare hastar förbi och hälsar glatt.
– Det är bra sammanhållning här, säger Jens Melinder, som kommer från Kramfors 20 mil söderut och medvetet sökt sig till utbildningen i Umeå.

– Jo, jag ville vara kvar här uppe. Men det är kul med variationen av elever, att de kommer från olika delar av Sverige, säger han.

I kårhuset strax utanför hänger öllukten kvar efter helgens fest. Här äter polisstudenter sin medhavda lunch på veckodagar eller hänger på håltimmar. Men huset används också för grupparbeten och plugg.
– Det är rätt bra att vi har det här lite för oss själva och att det ligger lite avsides såhär. Det blir ju lätt mycket uppmärksamhet kring allt vi polisstudenter gör, säger Erik Svensson, ordförande för Polisförbundets studentförening i stan och uppflyttad från Helsingborg.

Han nickar mot den röda längan med övningslokaler tvärs över gräsmattan. Även den nära till hands, i alla fall när studenterna redan befinner sig här på Umestan. Lokalerna på det gamla regementsområdet I 20 – som utöver polisutbildningen bland annat inhyser en gymnasieskola och en rad företag – ligger nämligen en bra bit från universitetet. Inte helt okomplicerat när studenterna ska förflytta sig mellan lektioner på de olika platserna.
– Vi kan ha en övning i vapen här och sen en lektion i juridik på universitetet en kvart senare. Då hinner man knappt, förklarar Jens Melinder, som uppskattar att det tar 20 minuter att cykla emellan.
– Man blir väldigt populär om man har bil, säger han och skrattar.

Som representanter för studenterna har de upplyst utbildningens

ansvariga om problemet, och de är införstådda. Önskan är att på sikt flytta skolans lokaler från Umestan till universitetsområdet, men det kräver framförhållning. Och för en uppdragsutbildning beställd av Rikspolisstyrelsen är det svårt att ha. Trots att Umeå universitet drivit polisutbildningen i 13 år förlängs uppdraget fortfarande med treårsintervall.

– RPS som hyr lokalerna på Umestan är positiva till att låta verksamheten flytta, men universitetet behöver någon sorts garanti för att RPS i alla fall kan garantera delar av kostnaderna för en eventuell omställning, säger Lars-Erik Lauritz, föreståndare för polisutbildningen i Umeå.

Enligt honom går det bra att samarbeta med RPS, som bland annat fördelar studieplatser mellan de olika polisutbildningarna. De för en bra dialog.
– Men det är klart att vi gärna skulle se en jämnare tillströmning av studenter, och besked om tilldelningen av studenter tidigare än i dag, för att underlätta planeringen av utbildningen. Vi har haft väldiga upp- och nergångar under åren som gått, säger han.

Men Lars-Erik Lauritz och studierektorn Pontus Bergh har större förhoppningar än så gällande polisutbildningen i Umeå. Den bör bli treårig och akademisk. Treårig för att alla moment på utbildningen ska få det utrymme som de egentligen kräver. Akademisk för att det är i samspelet mellan teori och praktik som utbildningen blir riktigt bra, anser de.
– Vi tror på integrering. Mellan forskning och utbildning, grundutbildning och vidareutbildning, teori och praktik. Delarna befruktar varandra. Vår ambition är att ämnet polisiärt arbete ska vara en helhet och inte ett antal byggstenar som läggs på varandra, säger Lars-Erik Lauritz.

En akademisk utbildning möjliggör också viktig polisforskning, som knappt existerar i Sverige i dag. Den forskning som finns är gjord med andra ämnen som utgångspunkt, som ekonomi och psykologi, påminner Lars-Erik Lauritz. Konsekvensen blir att forskaren studerar polisverksamhet en period och sen återgår till sitt eget ämne. Det byggs aldrig upp någon kontinuitet.
– Eftersom en uppdragsutbildning inte kvalificerar för en forskarutbildning är det en väldigt lång process för poliser att börja forska. De måste kort sagt ha en examen i ett annat ämne också för att få börja en forskarutbildning, säger han.

Men bland andraårsstudenterna på Umestan är frågan inte särskilt het. Här pratar man aspirantplatser, hemresor och risken att inte bli godkänd på eftermiddagens fiktiva brottsplatsundersökning. Ett studieår till är väl okej om assistentlönen höjs, anser någon. Det beror på vad det fylls med, anser en annan, mer teori behövs inte. Ett gemensamt budskap verkar dock finnas hos polisstudenterna: ge oss mer praktik.
– Vi har väsentligt mycket färre timmar i vapen och radio än studenterna i Stockholm, säger Erik Svensson.
– Det är en oro, säger Jens Melinder.

Men den mesta kritiken handlar om varvningen av teori och praktik. I dag börjar ett utbildningsmoment ofta med en praktisk övning där studenterna får prova hur något känns. Sedan kopplas teori och diskussioner på. Därefter är tanken att de ska öva igen men det hinns sällan med, förklarar studenterna. Det är för mycket som ska in i utbildningen på för kort tid.
– Om allt ska tryckas in i utbildningen, lägg på ett år då så att vi hinner, säger Jens Melinder.

För studenterna har övningarna hög prioritet, kunskap ger säkerhet och just här vet Jens Melinder vad han pratar om. Innan han kom till Umeå jobbade han med vägarbeten i tio år, med tung trafik tätt inpå kroppen. Erfarenheterna fick honom att engagera sig i studentföreningen från termin ett.
– Jag har sett dålig arbetsmiljö så för mig är det här viktigt, förklarar han.

Just den här dagen tycks ändå de flesta nöjda med att de hamnat i just Umeå. Ledningen lyssnar på deras åsikter och lärarna är ”hur bra som helst”.
– Vi har väldigt engagerade lärare, särskilt i skytte. De tar av sin tid utanför ordinarie lektionstid och ger extralektioner till elever för att de ska klara sig, säger Erik Svensson, som inte medvetet sökte sig hit men ändå är glad att han kom in.
– Jag hade aldrig bott så här långt norrut annars.

När mörkret faller klockan två lämnar elva personer i polisuniform sin lektionssal på Umestan och går mot övningslängan i grupper om två och tre. I dagens brottsplatsundersökning på baren Blue Oyster, i affären och lägenheterna ska inget undgå deras granskande blickar. De svarta teknikväskorna är genomgångna och ficklamporna och kamerorna med.
– Jag vill ha en noggrann beskrivning om var någonstans på brottsplatsen spåren finns, och det är inte bara jag som vill ha det. Var de finns har betydelse, uppmanar läraren och polisen Petra Freudenthal innan de ger sig av.

Bilder tas, hårstrån hittas och ficklampor tänds.
– Här är tidspressen det svåra, kommenterar Erik Svensson efter en stund.
– Hade vi fått lägga två timmar hade vi fått med mycket mer.

Foto: Johan Svanestrand

… ny särskild rådgivare för polisutbildningen på Södertörn.

Foto: Johan Svanestrand

… ny särskild rådgivare för polisutbildningen på Södertörn.

1. Vad ska du göra?
– Jag ska bistå ledningen på Södertörns högskola och deras akademiska ledare för polisutbildningen med råd kring uppbyggnaden av utbildningen. Till en början under sex månader. Tanken är att tjänsten sen utlyses, och att den som får den kan delta i undervisningen på utbildningen när den har startat.

2. Vad blir din största utmaning?
– I första skedet att finna den röda tråden i det som blir en ny utbildning i och med att aspiranten flyttar in i utbildningen i höst, och att integrera teori och praktik. Vi kommer besöka de olika lärosätena i mars och samverka med utbildningsledarna där. De kommer ju genomgå förändringen ett halvår innan vi gör det, Södertörn får elever först 2015.

3. Har du haft liknande uppdrag tidigare?
– När jag var anställd som lärare på Sörentorp var jag med om att bygga upp enskilda kurser inom ramen för polisrogrammet där. Man får börja i det stora och lyfta blicken för att få ett helhetsperspektiv, och sen gå in i detaljer. Samtidigt måste man ha vissa detaljer i bakhuvudet redan från början, som måste fungera. Det blir en stor utmaning.

Fotnot. Patrik Thunholm lämnar sin tjänst som studerandeombudsman på Polisförbundet i mars.

Antagningsförfarandet till polisutbildningen förändras, i samband med att Rekryteringsmyndigheten tar över merparten av processen. En nyhet är att man inför drogtester som en del av den medicinska och psykologiska prövningen. Så här skriver man på polisens webbplats:

”Drogtest genomförs på dig som kan komma ifråga för antagning till polisutbildningen. Om testet visar spår av droger innebär det undantagslöst att du blir avförd, oavsett övriga testresultat och bedömningar.”

Morgan Johansson

Tidigast i oktober kommer det att vara klart vem som blir rikspolischef för den nya Polismyndigheten, som sjösätts vid årsskiftet. Det framkom när socialdemokraternas rättspolitiske talesperson Morgan Johansson träffade Polisförbundet.

Tidigast i oktober kommer det att vara klart vem som blir rikspolischef för den nya Polismyndigheten, som sjösätts vid årsskiftet. Det framkom när socialdemokraternas rättspolitiske talesperson Morgan Johansson träffade Polisförbundet.

Morgan Johansson

–Jag har haft ett samtal med Beatrice Ask för en månad sedan då vi diskuterade rekryteringsprocessen. Vi kom då överens om att tillsättningen skulle vänta till efter valet, berättar han för Polistidningen.

Varför då? Är det en så politisk post?
–Det är en så pass viktig utnämning att det bör vara en ny regering som tar ställning till detta. Det gäller att det är en person som regeringen känner ett stort förtroende för. Men beslutet brukar sedan ändå förankras över blockgränsen.

En ny regering ska vara på plats i början av oktober. Sedan ska utnämningen beredas. Morgan Johansson bedömer att den nye rikspolischefen är utsedd senast i början av november.

OM Morgan Johansson ingår i en ny regering är utnämningen av rikspolischefen en av de första frågor som skulle landa på hans bord. Han lovade dessutom Polisförbundets styrelse att snabbt ta itu med en annan polisiär fråga:
att omvandla polisutbildningen till en högskoleutbildning.
–Det ser jag som en nyckelfråga. Vid ett regeringsskifte kommer det att vara ett av de första beslut vi fattar. Exakt hur upplägget skulle vara kan jag inte säga nu, men det ska vara med en tydlig forskningsanknytning, säger han.

I våras sökte 8 310 personer till polisutbildningen. Det är fler än någonsin tidigare. Det är också den första sökomgången som prövas i det nya antagningsförfarandet som Rekryteringsmyndigheten håller i.

Efter viss gallring, utifrån framförallt gymnasiebetygen, kallades 1 500 till tester. Det har nu visat sig vara för få för att vaska fram 337 behöriga studenter plus reserver.

En rad sökande gallrades bort efter de olika testerna, till exempel simningen och hälsoundersökningen. Men det största tappet beror på att fler än någonsin som kallats till testomgången helt enkelt inte dykt upp.
– Det är ett problem vi delar med exempelvis Försvarsmakten att allt fler kallade inte kommer, säger Stefan Sterner, HR-strateg på Rikspolisstyrelsen.

För att få tillräckligt många studenter har nu ytterligare cirka 350 sökande kallats till tester.

Erbjudandena om plats på utbildningen kommer att skickas ut vecka 48, vilket är något senare än RPS först tänkt sig.

Utbildningen drar igång i januari 2015.

Fler än någonsin sökte. Ändå var det i slutändan bara 313 studenter – 24 färre än planerat – som började på polisutbildningen härom veckan.

Tio utvalda föll bort i samband med två nya moment i antagningsprocessen: drogtest och säkerhetssamtal. 14 tackade nej till sin plats och några reserver hade Rekryteringsmyndigheten inte hunnit vaska fram.

Antagningsstatistiken är inte klar än. Det ska bli intressant att se vilka gymnasiebetyg som krävdes för att kallas till tester i den första sållningen av alla 8 310 sökande, nu när betygen har fått en avgörande roll i processen. En annan spännande siffra är hur många av de som kallades till tester som inte dök upp. De var tydligen så många att hela processen försenades.

Till polisutbildningen som drar igång i höst har 6 515 personer sökt. Minskningen kan delvis bero på en annan nyhet i förfarandet: spärrtid. De som inte klarat testerna måste vänta ett år innan de får söka på nytt, om det var fysiken som fallerade. De som nekades plats av psykologiska, medicinska eller säkerhetsskäl får vänta två år innan de kan söka igen.

Eva Schoultz Chefredaktör Polistidningen

Det nya antagningssystemet har fått en del kritik, inte minst för att folkhögskoleelever på polisförberedande utbildningar runt om i landet inte längre är behöriga att söka. I höstas togs ett nytt beslut i frågan, berättar Stefan Sterner, HR-strateg på Polismyndigheten. Men av tekniska skäl är det först i höst som folkhögskoleelever åter kan vara med och konkurrera om en framtid som polis.

Läs mer:

Nu införs säkerhetssamtal med sökande till polisutbildningen

Drogtest införs vid rekryteringen till polisutbildningen

Betygen viktiga för den som vill bli polis

Fler testas för att få fram tillräckligt många studenter

Mogen, flexibel, engagerad, ansvarsfull, tålmodig …

De som började polisutbildningen i januari var först att vaskas fram i ett nytt antagningssystem där enbart gymnasiebetygen avgör första gallringen.

De som började polisutbildningen i januari var först att vaskas fram i ett nytt antagningssystem där enbart gymnasiebetygen avgör första gallringen.

Rekordmånga, 8 310, sökte. Av dem kallades 1 860 med ett meritvärde på 12,5 eller högre till tester och intervjuer. En del av de sökande hade toppbetyg: 22,5 meritvärdespoäng. Vad betygssnittet sammantaget var för alla de som gick vidare i processen är inte klarlagt ännu, meddelar HR-strategen Stefan Sterner.

Meritvärdet 12,5 motsvarar snittbetyget D på skalan A-F. (Se tabellerna nedan.) Upp till 2,5 av meritvärdet kan dock bestå av extra meritpoäng, intjänade exempelvis genom att man läst vissa språk. Därför kan ett snitt på godkänt i en del fall ha räckt för att kallas till psykologintervjuer och andra tester.

Stefan Sterner framhåller att när man väl kommit vidare i processen så är det inte betygen som avgör om man blir antagen till utbildningen eller inte.

Meritvärdesberäkning

Skala A-F:
F 0
E 10,0
D 12,5
C 15,0
B 17,5
A 20,0

Skala IG-MVG:
IG 0
G 10
VG 15
MVG 20

Meritpoäng: max 2,5

Läs mer: Många kallade för få utvalda

Nu är direktiven klara för den utredning som ska ligga till grund för en ny, akademisk polisutbildning.

Nu är direktiven klara för den utredning som ska ligga till grund för en ny, akademisk polisutbildning.

Lagmannen Petra Lundh har av regeringen fått i uppdrag att föreslå hur polisutbildningen ska omformas till högskoleutbildning. Hon har tidigare bland annat utrett mellanchefstrukturen inom domstolsväsendet och ligger också bakom förslaget att ta bort preskriptionstiden på mord.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) säger till SVT Nyheter att man vill ha ”en riktig högskoleutbildning med riktiga högskolepoäng och möjlighet att kunna forska i polisämnet.”

Polisförbundets ordförande Lena Nitz beskriver det som en facklig seger att utredningen tillsätts.
– Vi har kämpat för detta länge. Vad gäller direktiven skulle vi ha velat se större fokus på polisforskning och en bredare syn på hur specialistutbildningen ska utredas, säger hon.

I redovisningen ska utredaren, förutom att ha tittat närmare på hur utbildningen ska utformas och hur vetenskaplig grund ska kunna säkerställas inom den, också ta fram ett förslag på utformningen av en polisutbildning för experter.

Lena Nitz.

– Polisförbundet ser att framtidens komplexa krav på polisen gör att det finns behov av fler specialister. Men som direktiven nu är skrivna är de inriktade på hur man får personer med annan utbildning än polisiär att utbilda sig till specialister. Vår uppfattning är att det är minst lika centralt att poliser uppmuntras att studera vidare och specialisera sig inom olika områden, till exempel inom IT eller ekonomisk brottslighet, säger Lena Nitz.

Utredningen ska också bland annat titta närmare på aspiranterna och vilka befogenheter de ska ha, bland annat i förhållande till uppgifter belagda med sekretess. I mån av tid ska även vidareutbildning inom polisen ses över.

Förslaget ska redovisas senast den 15 april 2016.

Läs hela kommittédirektivet här

Emma Enetsröm

Eva Schoultz